Rörtången 270

RÖRTÅNGEN
Cirka 15 km nordväst om Kungälv hittar du denna pärla vid havet. Rörtången tillhör Kungälvs kommun och här finns en fin blandning av både villor och fritidshus. Från Rörtångens brygga utgår passagerarfärjor till de närbelägna öarna Brattön, Lövön och Älgön. Brattön, mer känd som Blåkulla, ger Rörtångens vy dess karaktär. Från Rörtången har du en vidsträckt vy över havet och härifrån kan du se Marstrands fästning i fjärran. På sommarhalvåret lever Rörtången upp och den populära badplatsen lockar hit badgäster som servas både med en brygga och kiosk. 

Till Rörtången tar du dig med bil, kanske din egna båt eller kommunalt med buss 306 till eller från Kungälvs busstation.
För gäster som kommer med båt finns här en gästhamn. 

Arrendeavtalet med jordägare Lars Ingemar Leckborn, Irene Christina Leckborn, Bengt Håkan Leckborn, Carl Olof Sverker Leckborn och Gösta Roland Leckborn, löper på med fem års perioder. Jordägarna företräds av Ingemar Leckborn.

Arrendeavgiften regleras efter index och förhandling härigenom.  Arrendets årsavgift är ca 30 000 kr/år och betalas årsvis i slutet av januari, början av februari. 

Rörtångens arrendeförening finns för arrendatorer som önskar vara med i den.

Man kan generellt inte belåna denna typ av fastighet, banken kräver då annan säkerhet. Mer information angående bostadsarrende finns under rubriken allmänt om arrende.

RVA, Rörtångens Vatten och Avloppssamfällighetsförening, debiterar för helår ca 7 000 kr och för sommarhalvår ca 3 500 kr och därutöver för vattenförbrukningen.  

ALLMÄNT OM ARRENDE
Arrende är en upplåtelse av jord mot betalning. När du upplåter din mark för arrende kallas du för jordägare. Du som får tillgång till marken kallas för arrendator. Det finns fyra olika typer av arrende: jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende och lägenhetsarrende.
https://www.domstol.se/amnen/hyra-bostadsratt-och-arrende/arrende/allmant-om-arrende/

OM NYTTJANDERÄTT OCH ARRENDE
En nyttjanderätt är en rätt att använda en eller flera fastigheter. Det kan också gälla en del av en fastighet. Nyttjanderätten uppstår när en fastighetsägare upplåter fastigheten till någon annan genom ett avtal.

En nyttjanderätt ska vara upplåten till en fysisk eller juridisk person och vara knuten till en viss fastighet. Det gäller för allmän nyttjanderätt, tomträtt och arrende.

Det finns två olika typer av nyttjanderätt, total och partiell. En total nyttjanderätt innebär att du har rätt till all form av användning till området. En partiell nyttjanderätt innebär däremot att du har rätt att använda området i ett visst avseende, till exempel för att fiska.  

NÄR EN UPPLÅTELSE RÄKNAS SOM ARRENDE
En upplåtelse räknas som arrende om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Parterna har ingått ett avtal om upplåtelse av jord.
• Arrendatorn har rätt att aktivt använda jorden.
• Arrendatorn ska ersätta jordägaren för arrendet.
• Arrendatorn har egen besittning till det upplåtna området.
• Om avtalet gäller för jordbruks-, bostads-, eller anläggningsarrende ska det dessutom vara skriftligt.

Hur jorden ska användas bestämmer vilken form av arrende det är.

Det finns fyra olika typer av arrende: 

• Jordbruksarrende är en upplåtelse av jordbruks-, betes- eller åkermark mot ersättning. Ett jordbruksarrende delas upp i gårds- eller sidoarrende. 
• Bostadsarrende är en upplåtelse av mark mot ersättning med rätt att uppföra eller behålla ett befintligt bostadshus med syfte att bo på marken.
• Anläggningsarrende är en upplåtelse av mark för att bedriva verksamhet mot ersättning. En eller flera byggnader som har betydelse för verksamheten finns på marken. 
• Lägenhetsarrende är en upplåtelse av mark som inte uppfyller kriterierna för ovanstående. 

ARRENDENÄMNDENS ROLL INOM ARRENDE OCH ALLMÄN NYTTJANDERÄTT
Arrendenämnden handlägger tvister om arrende och vissa tvister om allmän nyttjanderätt. Nämnden medlar i arrendetvister mellan jordägare och arrendatorer och fattar beslut.

Nämnden fattar också beslut i vissa tvister som rör jakt och fiske.

EXEMPEL PÅ ÄRENDEN SOM ARRENDENÄMNDEN FATTAR BESLUT OM  BETRÄFFANDE  BOSTADSARRENDE 

• Förlängning av arrendeavtalet (10 kap. 6 a § jordabalken)
• Ändring av arrendevillkor (10 kap. 6 a § jordabalken)
• Uppskov med att lämna arrendestället (10 kap. 6 a § jordabalken)
• Frågan om hembud behövs (6 § andra stycket lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället)
• Anmälan om hembud (8-9 §§ lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället)
• Antagande av hembud och underrättelse om att hembud inte antas (10 § lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället)
• Tillstånd till överlåtelse (12 § lag om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället)

https://www.domstol.se/amnen/hyra-bostadsratt-och-arrende/arrende/allmant-om-arrende/om-nyttjanderatt-och-arrende/

ÖVERLÅTELSE AV EN ARRENDERÄTT 
En ersättning för överlåtelse av en arrenderätt utgör i regel inkomst av näringsverksamhet.

En arrenderätt som förvärvats från någon annan behandlas vid beskattningen som inventarium (18 kap. 1 § andra stycket IL). Ersättningen för en förvärvad arrenderätt beskattas därför enligt samma principer som inventarier.

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2021.1/331284.html#h-Upplatelse-av-nyttjanderatt